Luftvårdsplaner

Luftkvaliteten kan förbättras genom att man minskar utsläppen som försämrar luftkvaliteten, genom att man påverkar spridningen av luftföroreningar samt genom att man minskar människornas exponering på olika sätt. I enlighet med EU:s lagstiftning om luftkvalitet har medlemsländerna utarbetat ett nationellt luftvårdsprogram. Finlands nationella luftvårdsprogram 2030 omfattar åtgärder för att minska vedeldning, trafik och gatudamm. 

Om de gränsvärden för luftkvaliteten som fastställts av EU överskrids i en kommun, är kommunen skyldig att upprätta en luftvårdsplan, vars åtgärder så snart som möjligt leder till att gränsvärdena underskrids. I huvudstadsregionen är koncentrationerna under gränsvärden. Helsingfors stad har ändå godkänt Helsingfors luftvårds- och bullerbekämpningsplan för 2024–2029.

Om tröskelvärden för larm gällande luftkvalitet överskrids måste en kortsiktig handlingsplan upprättas. Tröskelvärden för larm har inte överskridits i Finland. 

Åtgärderna som främjar luftvården minskar ofta också de utsläpp som orsakar klimatförändringen. Ofta ingår åtgärder som främjar luftvården i städernas klimatprogram, miljöprogram och strategier. Bland annat medför användningen av utsläppssnåla fordon och bränslen, samt främjande av hållbara transportsätt och energiproduktion med låga utsläpp, både luftkvalitets- och klimatfördelar. Man strävar efter att minska utsläppen från vedeldning, särskilt genom kommunikation och genom att främja utvecklingen av renare eldstäder. Gatudammet bekämpas till exempel med aktiv dammbindning och effektiva metoder för gatutvätt.

HSY har utarbetat en kommunikationsplan som presenterar en gemensam modell för att informera om särskilda situationer gällande luftkvaliteten i huvudstadsregionen. Planen behandlar fyra olika luftföroreningar och deras särskilda situationer. Halterna av inandningsbara partiklar (PM10) stiger särskilt på våren när gatudamm virvlar upp från torra gator och vägbanor. Den höga mängden finpartiklar (PM2,5) i huvudstadsregionens luft beror oftast på föroreningar eller rök som transporteras långväga från andra områden. Halterna av kvävedioxid (NO2) från trafikavgaser stiger i huvudstadsregionens luft när vädret präglas av så kallad inversion, vilket hindrar luftblandning och utspädning av luftföroreningar. Höga ozonhalter (O3) i huvudstadsregionens luft orsakas av fjärrtransport från andra europeiska länder.